socanwe

ligger i min säng. är vrååååååååååååååålhungrig. allt huvudet tänker på är mat. men jag kämpar. är så himla rädd att leva med ångesten. tänk er. några chips eller några tuggor av ett bröd kan ge en ångest för en hel dag. och ångest är det hemskaste man kan hamna leva med. då är jag hellre så hungrig att det gör ont. dessutom vill jag tillbaka till plugget om 13 dagar och CHOCKERA. jag vill visa mig och andra att jag kämpar. fast dock inte så att dom börjar vakta mig. men ni förstår. av andras "bekymrande" kommentarer blir man så himla pepp. inte för att jag kommer få höra dom på långlång tid men av min syster som konstant klagar på att jag magrar så får jag bara pepp att fortsätta. stort sug att gå ner ännu mer. mycket mer. så tänk på det! vad är bättre än att vakna och känna sig lättare än dagen before? (säger man tidigare? på svenska?) nu skall jag mätta magen med lite lättmjölk sedan skall jag försöka sova! imorgon skall bli en bra dag. Vi hörs<3!